Fulltaliga igen

Yep. I kväll ganska sent återvänder den halva av famljen som i en dryg veckas tid har lapat sol på poolkanten på Lanzarote. Den halva av familjen som under tiden stannat hemma och levt vardagsliv glädjer sig förstås åt detta. Saknaden är stor (och det behöver tvättas). Mer tveksamt om den först nämnda halvan glädjer sig i samma utsträckning.

För den delen har jag förresten själv lagt i två tvättar i dag. Och ja, jag vet att man ska sortera tvätten. Det har R. gjort väldigt klart för mig (pffff...jag är väl ingen idiot heller). Så därför tvättade jag först en maskin med tröjor och sedan en med byxor.

Det har i alla fall varit väldigt trevligt och bra att vara kvar hemma också. Och det är skönt att kunna konstatera att åtminstone vid de tillfällen när mamma befinner sig sjuhundra mil bort, så duger pappa. Även om G. den allra första morgonen när han vaknade, och insåg att den ordinarie klagomuren flytt fältet, tyckte att jag skulle ordna tillbaka henne senast till lunch. Men det gick över och det har varit en skön vecka helt enkelt. Lite korta arbetsdagar förstås, som får jobbas i fatt de närmaste veckorna. Och inte så mycket "egentid" men så lär det ju vara när man är singelförälder. Nyttigt att prova på hur det känns.

Och inte har jag saknat R. särskilt mycket heller. Jo, det har jag ju förstås gjort, jag menar att jag inte saknat henne vad gäller de delar av det praktiska vardagslivet där hon normalt sett tar ett rätt stort ansvar. G. och H. har t.ex. passat på att utnyttja situationen genom att själva ta fram "nya" kläder varje morgon. Jag har nöjt mig med att kontrollera att det varit "rent under" och inga fläckar på kläderna större än en femkrona. Enda fadäsen som egentligen kan läggas mig till last är väl möjligen att jag fraktade i väg G. till dagis härommorgonen med endast en tunn tomteluva på skulten. G. saknar julafton ganska mycket fortfarande så han var förstås överförtjust över garderobsfyndet som han gjorde kvällen innan och ville gärna ha med luvan till dagis. Och jag trodde det låg en extramössa i väskan. Icke.

Såg någon alltså en liten tomtenisse vimsa omkring i Vibbletrakten häromdagen helt out of season så var det nog min son (stopp, ring inte soc., han fick låna en tjockare mössa när han var på dagis).

Ordningen återställd från och med i morgon alltså.

Vårtrötthet!

Det finns väl? Tror jag är ett offer i såfall. (Våroffer? Stravinsky?) Allt är lite grått liksom. Och lite segt... Borde ju vara tvärtom kan man tycka. Tyckte nämligen jag hörde talgoxen häromdagen (tviit tviit), och så satte vi upp studsmattan i går (boing, boing, krock, skrik...). Riktiga vårtecken och löfte om kommande värme och sol. Ja så är det nog och det vänder nog snart också. Är väl bara att härda ut. På torsdag åker R, O och L till värmen för en vecka. Jag, G och H stannar hemma och gottar oss i den grå vardagen.

Till helgen blir det i alla fall lugnt och skönt hoppas jag. Förra helgen var jag och L ju i Tranås och spelade badminton hela helgen. Det orkar jag inte berätta om här, men det går bra att läsa min reserapport på vår hemsida i såfall www.visbybadminton.se/tranas_2009.html