Pust. Har precis satt mig framför TV:n efter en ganska rejäl insats på bilen. Tvättad och vaxad (bilen alltså). Blev klar en stund efter att mörkret vältrat in.
Tyvärr är det en sådan där arbetsinsats som, fast den är betydande, kan vara svår att inhösta beröm och få uppskattning för. Eftersom arbetsuppgiften som sådan är ganska okänd för livskamraten. Om jag säger: "Pust, nu har jag lagt två timmar på att tvätta bilen, stryka på och gno bort lackrengöring, lägga på vax och gno ut det, ta bort vaxet som hamnade på de svarta listerna med vaxborttagare och stryka på nytt svart på listerna" så får jag sannolikt följande respons: "Oj, vad bra. Kan du ta bort disken nu?" Man kan liksom inte fullt ut uppskatta utförandet av en arbetsuppgift som man aldrig själv ägnar sig åt. Det är ungefär som om R. skulle säga: "Pust, nu har jag äntligen planterat alla pelargoner i uterummet, det tog två timmar". Då skulle jag förmodligen säga: "Oj, vad bra. Bigaråer som är så gott". Ja, ni förstår vad jag menar.
Sedan finns det arbetsuppgifter som man visserligen kan få cred för, men som man i så fall behöver göra den andre uppmärksam på. Det handlar alltså om arbetsuppgifter där resultatet kanske inte är uppenbart. Då måste man påtala det. T.ex. "i dag har jag gjort rent bakom duschkabinen". Vi är väldigt noga med att påpeka för varandra att sådana arbetsuppgifter har utförts.
En vecka och en dag kvar på jobbet innan semestern. Skönt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar