The friday-blogg

Jajemensan, ytterligare en vecka kan man nu lägga bakom sig. Det är bara att dra en suck av välförtjänt välbehag och njuta av det hemtrevliga tacoskrasandet under fötterna i köket och de härliga popcornsmulorna i tv-soffan.

Men det är förresten slut med det nu, tacokross och popcornsmul. Snart i alla fall. I dag var nämligen städfirman på hembesök och rekade läget, förde protokoll på vad som skulle göras och inte. R insåg i går kväll att de skulle dyka upp i dag på fredagen och sa att hon måste plocka i ordning inför besöket. Jag var lite frågande, trots allt tror jag ju att de sett värre hus än vårt. Och dessutom, att städa innan städhjälpen kommer är ju lite som att vänta med att gå till doktorn tills man känner sig bättre.

Tydligen graderar de sina städobjekt (för att beräkna tidsåtgången antar jag) på en femgradig skala, där en femma är ett mycket lättstädat och förmodligen ganska nybyggt hus där dammet ännu inte hunnit leta sig in i hörnen. Möjligen av finkänslighet - jag vet inte - berättade de inte var på skalan vårt hus hamnade. Och R glömde att fråga. Men jag har gott självförtroende - jag tror att vi kan vara i alla fall en trea.

Vi känner en familj som anlitar samma firma och deras hus fick graderingen "två". Men då ska man komma ihåg att de har hund hemma och det ligger hundhår över hela huset. Mamman i den familjen brukar beskriva det som att det ibland ligger så mycket hundhår överallt att det ser ut som en hel hund i varje hörn. Och så illa har ju inte vi det. Eller vi har ju i alla fall ingen hund (tror jag, men jag är faktiskt lite osäker på vad det egentligen är som ligger under farmor-skåpet i arbetsrummet, i bland får jag för mig att det andas).

Förresten graderar städfirman kanske inte alls husen för att räkna ut hur lång tid det tar att få det rent. Det kanske görs för att personalen ska ha något kul att prata om i fikarummet. Det kanske t.o.m. utbryter en sån där elak jargong personalen emellan som man önskar att man inte redan hade hört talas om inom långvården.

I stället för "Men va fan, har den där senile gamle gubben Persson lyckats missa bäckenet igen? Nu är det jävlar i mig din tur att byta i hans säng, och dessutom försöker han alltid tafsa på mig så fort jag är i närheten" så låter det "Men va fan, jag kan väl inte åka på den där jävla kåken i Vibble den här veckan igen? Man får ju astma redan innan man klivit ur bilen på uppfarten. Och dessutom så tycker jag det är läskigt med de där djuren som bor i ugnen"

Nåja, jag tycker nog att vi jämförelsevis i alla fall borde ligga på en trea. Men det är förmodligen bäst att inte fråga.